Noahs förlossing ! + bilder!

Nu har jag äntligen tid över att sitta ner och skriva hur det gick till när vår älskade Noah kom till världen under en natt!

Måndag kväll den 29:e Juni satt jag och Marcus ute på vår uteplats och spelade kort som vi brukar göra när vädret tillåter. Liam hade somnat, men vaknade vid 19:30 för att han var bajsnödig, han gjorde sina behov och fick en ny blöja av pappa. Under tiden så märkte jag att jag fick fler och fler värkar, hade haft värkar till och från hela dagen, men inget som gjorde direkt ont.

Vi bestämde oss för att gå en promenad så att allt kanske skulle komma igång på riktigt. Liam fick välling i vagnen och somnade ganska snabbt. Så vi gick en ganska lång promenad runt i området och värkarna avtog =(, besviken som jag var gick vi hem för att försöka sova istället då båda var trötta. Vi kommer innan för dörren och båda känner väl på sig att det är dags, det är inatt han kommer till oss. Så vi åt lite kvällsmat och spelade mera kort, Marcus började klocka värkarna som nu kom tillbaka. Ganska regelbundna ca 10 min mellan varje, jag ringer (kl:21:00) då upp till Huddinge förlossning och frågar vad jag ska göra och kika ifall dom har plats för oss i natt.

Hon var super stressad och fick ringa runt till olika sjukhus under tiden som jag sitter med värkar i telefon. Dom hade nämligen fullt, kanske att dom hade en plats ledig om några timmar. Så hon bad mig vila och försöka hålla ut så länge som det bara var möjligt.

Sagt och gjort, Marcus höll på att somna i soffan och jag fick fler och fler värkar från det att jag hade ringt till Huddinge

(Jag kommer inte riktigt ihåg vilken tid detta händer, men Marcus åkte och lämnade Liam hos hans farmor och farfar under kvällen oxå!)

Klockan hann att bli strax efter 24 då jag inte stod ut längre, slängde mig på telefon och stor grät för att jag hade såå sjukt ont när värkarna kom. Jag satt nog i telefon (utan att överdriva) 20 min innan hon säger att vi kan åka till Södertälje förlossningen med en gång och vi mer än gärna fick gasa då hon hörde hur ont jag hade!

Min älskling fick äntligen en anledning till att få gasa utan att få böter ;), hehe.. Vi var nere på Södertälje sjukhus strax efter 01 den 30 juni och då hade jag så ont.

Blev undersökt och var då öppen 3cm, fick två värme kuddar som skulle lindra smärtan... (funkade inte).. Sedan ville dom tömma min tarm, jag fick gå in i ett rum mitt emot det vi hade. Och väl där inne så får jag vattenlavemang, vilket gjorde susen, haha.. Jag satt på muggen en bra j*vla stund efter detta och fick värkar efter värkar. Det slutade med att jag inte kunde gå utan att få en värk.

Jag fick ta stöd av Marcus och grät som ett barn, det gjorde så ont, vid denna tid så hade jag tappat all kraft allt var bara så otroligt jobbigt. Jag kunde knappt gå in på mitt eget rum igen för att värkarna löste av varandra!!

När jag kommer in på rummet igen så känner jag att jag inte orkar mer då erbjuder dom mig att få lustgas... Jag fick 50 % först, klarade inte alls länge på den nivån, efter att dom höjt till 100 så känner jag mig typ borta. Jag har ett väldigt läskigt minne av att jag släppte taget eller hur man nu ska uttrycka sig.. Det är så himla läskigt för Marcus sa åt mig att ta bort masken för ansiktet men jag gör inte det, så tror att han rycker bort den, men då är det redan för sent! Jag är helt borta, tog en bra stund innan jag kom tillbaka till verkligheten. Men under denna stund så tänkte jag inte på något, jag kände ingen smärta! Jag hörde bara röster runt mig, hörde hur orolig Marcus var när han stod brevid mig! =( *stackarn*

Men väl tillbaka och 100% på lustgasen inte dämpade smärtan så kom läkaren in och gav mig ryggmärgsbedövning (vilken lättnad). Blev som en ny människa igen =), fick till och med i mig 1 smörgås och dricka. Att få känna denna lättnad av att allt inte var jobbigt igen var så skönt, jag fick mer kraft över, även fast jag var otroligt trött.

Vid halv 4 tiden så känner jag hur det trycker på och jag ber marcus hämta läkaren eller barnmorskan. Jag blir undersökt och jag är öppen 10cm men han ligger inte helt rätt så han kommer inte komma ut utan min "extra"hjälp. Jag fick alltså börja med att, vid varje värk ta i så att han kom ända ner i magen och sedan trycka på ännu mera för att han skulle komma ut. Så jag fick göra dubbla jobb kan man säga. Detta tog över 1 ½ timme innan han ville komma ut till oss, varenda värk gjorde så otroligt ont och jag önskade att jag inte var där just då kan jag säga. För ryggbedövningen hade slutat att hjälpa, så jag körde endast på lustgasen (som inte heller funkade fullt ut)... Men jag grejjade det. *stolt*

Ut kom vår perfekta lilla grabb klockan 05:08 tisdagen den 30:e juni 2009!

3400 Gram tung och hela 52 cm lång! Helt perfekt med sina blåa ögon och blonda hår!

Idag är Noah nästan 3månader gammal!

Tiden flyger förbi och han kan redan skratta högt, han ler väldigt ofta, sover mycket och är en otroligt snäll herre!

KRAMAR