Idag fick jag en konstig känsla.. Jag tror att jag är längre gången än vad ultraljudet visade oss i v.19. Kan inte förklara varför men det är så jag känner helt enkelt. och med tanke på att Liam kom i vecka 37 så kanske lillebror också vill göra det, vem vet.. Men vi säger nu att jag har gått nästan en vecka längre än planerat och han kommer tidigare som Liam, då är det ca 54 dagar kvar och vi har inte planerat något, hehe.. Känns juh kanske inte fullt så bra som jag hade tänkt. Måste ner till förrådet och börja packa upp bebiskläderna ifrån Liam, köpa amningsnapp + pump, blöjor + badkarsinsatts, liggdel till vagnen. A herre gud, listan kan nog göras längre än så.
BB-väskan måste packas ifall att det sätter igång när jag inte har förberett något. Måste fixa en väska till Liam också, ifall att vi måste åka snabbt och kasta in honom hos mormor eller farmor. ojoj känner mig redan stressad och är otroligt nervös inför att födda fram honom =.(, vet inte varför då jag varit med om det en gång tidigare och det gick juh jätte bra. Men räddslan börjar ta över nu känner jag, men försöker att stoppa det åt sidan hela tiden.
Måste skriva ut förlossningsbrevet också....
Tänker på er syrran, allt kommer att lösa sig i slutändan.. Jag vet att det är tufft, börjar känna det själv nu när saker och ting inte blev som vi hade planerat, men man måste hålla hoppet vid liv. Hoppet är det sista som lämnar ens kropp! =o)
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar