Onsdag!

Jag har åkt på någon form av resfeber gånger 1000 typ.. Ena stunden tänker jag inte alls på resan för att nästa typ planera hur allt kommer att gå till nu innan vi går på planet. Jag vill göra det bästa för Liam, men det är sååå svårt när han har en egen vilja nu också..
Jag längtar otroligt mycket efter solen, vill såå gärna bli brun och fin.. Saknar min fina solbränna som jag brukar ha.
Igår hände något otroligt, jag och Marcus kom varandra sååå nära, går inte att beskriva.. Men det var UNDERBART... Jag har saknat honom så och igår när han kom hem vid 22 så var det kärlek vid första ögonkastet på nytt.. Jag har som sagt gått och blivit nyförälskad i honom och denna känsla ska jag hålla fast vid läänge..

Idag var jag på utbildning för att få förståelse för hur farlig en brand är. Det var otroligt lärorikt och samtidigt väldigt intressant på alla plan. Det var väldigt mycket som jag inte hade en anning om och mycket som jag nu kommer att göra annorlunda både på jobbet och hemma. Det är för min familjs bästa och för mina arbetskollegor!
Prio ett är att införskaffa oss en brandsläckare hem, det borde ni alla ha!!! speciellt ni som inte lever ensamma, för vi har barn, sambo eller kanske djur hemma som man absolut inte vill mista i en brand. Ett liv går inte att ersätta, men ett hem går att återskapa! ~TÄNKVÄRT~

När jag var klar i Rissne med utbildnignen så åkte jag och hämtade liam vid 15. Han låg och sov när jag kom, en trött herre. Allt hade tydligen blivit lite förskjutet idag så han hade inte somnat förens halv 2 ungefär. =o) Nu är vi i alla fall hemma och jag ska börja med maten snart så vi blir mätta och belåtna idag också =).. Marcus kommer inte hem fören vid 22 idag heller så jag och Liam är ensamma idag igen..

Jag vill sända en styrke KRAM till min syster och hennes familj för allt dem går igenom! Jag önskar att jag kunde göra mer för dem, men det är såå svårt när man själv har ett heltidsjobb att sköta, ett barn att hämta på dagis som sedan ska ha mat och sen sova vid 18 -19... Känner mig sååå otillräcklig på många olika sätt, men vet i fan vad jag ska göra.. Min syster fyller 25 på Fredag också, men hon kände inte för besök då, så jag får helt enkelt ta och acceptera hennes beslut.. Jag kan förstå henne, men samtidigt så vet jag att hon behöver annat att tänka på, men det kanske är svårt just nu när dem har lilla Cindy som inte är så pigg.. *tår*.... Jag tycker inte att livet är rättvist ibland, men jag verkar då inte kunna styra över det eller någon annan heller. Tyvärr, för ibland känner man att man skulle vilja gå in och fixa allt både hemma, på jobbet, släktingar, vänner mm..
Men alla där ute som vi känner, ni ska veta att vi finns här för er.. Fast man kanske inte visar det varje sekund/minut/timma/dag men vi finns här... VÅGA be om hjälp eller stöd...

Kramar på er alla!!
Hoppas att ni haft en lika lärorik dag som jag... =)