I torsdags så var allt som vanligt, jobbade från 06-14.30 sedan bar det av till Nettan för att hämta Liam. Och efter det åkte vi hem. Men strax innan 14 så började jag få ont i magen, men jag trodde att det skulle gå över. Det blev värre och värre, när vi väl kom hem så hade jag så ont så jag la mig på soffan och tog det lugnt en stund. Det blev lite bättre, så jag åkte ner till syrran vid 16:30 för att mysa med lill bebisen. Men när jag väl kommer ner så har jag ont igen, jag vart bjuden på mat och åt så mycket jag kunde, men det tog stopp. Jag började att må illa och satte mig i soffan hos dom. Vid det här laget så kunde jag varken sitta, stå eller gå. Vad jag än gjorde så fick jag mer ont.
Då säger min syster att jag borde åka in till akuten och kolla eller i alla fall ringa till Vårdguiden och höra vad dom tror. Så jag ringde i alla fall dit och jag vart kopplad till en tjej som var specialist på magproblem. Hon sa att jag skulle åka till gynakuten omedelbart för att kolla så att allt är bra med barnet.
Sagt och gjort, jag kämpade mig till bilen ifrån syrran för att först åka och lämna Liam hos mamma och pappa. Pappa ville hellre köra in mig till akuten istället för att jag skulle ta bilen själv, så jag fick ställa min bil hos dom. När jag väl kommer till akuten så får jag lämna urinprov först, sedan blodprov, tog tempen och så kollade hon mitt blodtryck.
Sen vart ajg hänvisad till väntrummet och trodde att jag skulle få sitta där i evigheter, men hinner precis sätta mig ner, då kommer sköterskan och säger att: du ska nog lägga dig i en säng här borta istället, för ditt blodtryck är på tok för högt.
Efter ca 4 timmars vila så hade smärtan avtagit markant och jag fick komma in för undersökning. Hon sa att allt såg bra ut och att bebisen är beräknad till den 28:e juni. Fick se att hjärtat slog och det var ett lugnande besked. Hon frågade om vart jag hade ont och alla symptom och kom sedan fram till att det beror troligen på stress, eller att jag håller på att få magsår/magkatarr... Så jag vart nu sjukskriven till den 8/2..
Måste juh säga att min systers och Jimmys bäbis bara är för söt och liten.. Jag vågade knappt hålla i henne, för att hon var sååå liten och skör, man är juh inte direkt van. Jag har vanan att lyfta upp stora tung 12 kilos Liam inte en lite skör bebis på 3.3 kg.. Men jäklar vad jag längtar tills vår bebis är här, så jag kan mysa hela tiden.. =)
Nu ska jag tvätta håret och sedan ta och rasta av Liam lite utomhus...
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar