Någonting står inte rätt till med Liam, men jag har ingen anning om vad det är för fel på honom=(.. Känner sig som en dålig förälder när man inte kan hjälpa sitt eget barn. Han har haft feber i 3 dagar nu, det pendlar mellan 38.2 - 39,5. Han är dåligt på att äta, panik skriker i korta perioder, gnällig, trött och svår att roa, har diarré. Igår gjorde jag ALLT som stod i min makt för att lyckas få honom att sova, men inget fungerade. Jag gick in i sovrummet med honom strax efter 19 på för han verkade vara rätt trött, men det funkade inte. Då gick vi upp en stund, försökte läsa en bok för honom men han ville bara klättra i hans säng i stället, sedan gick jag och Liam ut i regnet, i hopp om att han KANSKE somnar i vagnen, för det gör han annars när han är trött. MEN INTE DET HELLER! Vi gick i ca 1 timme, runt i hela området. Jag såg ut som en blött katt när jag kom hem igen. Liam var alldeles för trött för att vara upp vid det laget, klockan visade 21:30. Testade sovrummet en gång till, men inte denna gång heller.... Marcus kom hem vid 22:30 ifrån garaget, han käkade sedan gick vi in i sovrummet båda två med Liam. Vid 23:40 somnade han för natten!!! - Tjohoo-... Äntligen kunde jag andas ut, men jag var själv såååå trött efter allt kämpande så jag somnade inte långt efter lille man.
Imorse så väcktes jag av en skrikande son vid 7:40 och då fick han komma till våran säng. Han var helt lelös och hade ingen ork i kroppen alls. Marcus la honom på hans bröst och där låg han som ett litet spädbarn och bara va. (Det har han inte gjort sedan han var nyfödd). Sedan fick han komma över och ligga på min mage en stund, men han ville tillbaka till pappa. Så låg han där i nästan 40 min helt stilla. Sen somnade han och han sover än!
Om han inte piggnar till mot eftermiddagen så måste vi nog besöka farbror doktorn. Man ser att han inte mår bra, stackarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar